thelander

Med en bra utekväll kommer en ångestladdad, yrselfull dagen-efter. Och det var en bra utekväll igår, hade önskat lite mer dans och röjj på dansgolvet, men jag har fått någon killfobi av något slag och klarar inte riktigt av killar som inte fattar vinken "du verkar trevlig, nu har vi pratat en stund, häng inte efter mig, har du tur kanske vi ses igen senare". Har lite svårt för klängtypen. Har ännu svårare för killar som tror att dom kan dansa, utan att egentligen ha en aning om vad de sysslar med. Visst, jag är en urusel dansare, men jag vet om det. Och på nåt sätt så funkade inte heller ett telefonnummer nerkladdat på armen. Nej, jag är helt enkelt inte intresserad, förstå det och låt mig ha en rolig kväll med mina kompisar.

Traskade genom stan för att hämta lilla bilen som stått parkerad vid Musikskolan sen igår. Uh, jag tvivlar på att de meter jag körde hem sen var riktigt lagliga. Jag tog mig iaf till Rusta och inhandlade lägenhetens första matta, en dörrmatta. Det är dags att det händer nåt här nu, jag vill ha det hemtrevligt. Nu väntar jag på att hockeyn ska börja, förväntningarna är faktiskt inte särskilt höga, men jag håller självklart alla tummar för att HV kan överraska och vinna dagens match också!

Ikväll blir det tjejmys hemma hos Engströms framför Melodifestivalen med hämtmat från Thaikiosken och kladdkaka till efterrätt. Snälla, gode herrre gud, jag ber dig. Låt inte Ugglan vinna ikväll! (helst inte operan heller) Det är faktiskt Måns tur nu, ge honom en chans.


"Du är ju typ världens bästa tjej, du är verkligen så sjukt snäll och jag lovar du kan få precis vem du vill" / gårdagkvällens feel-good