thelander

Sommaren är slut. Punkt. Det märks tydligt på flera punkter just nu. Bland annat vädret, jobbrutinerna, skolstarten, det är sjuttonhundra seriestarter på varenda kanal, och så har varenda jävel lyft på röven och flytt stan för plugg i varsin ände av Svea rike. Typ. Inte riktigt alla, men det känns så.

Och jag då? Vad gör jag? Jag vaknar på morgonen, tittar mig förvirrat i spegeln och säger tyst till mig själv; "Då kör vi, idag kanske jag faktiskt kommer på det". På kvällen ställer mig framför spegeln igen och tänker (medan tandborsten får göra sitt andra 2-minuters pass för dagen); "Nehe, det kom inte till mig idag heller, men imorgon! Imorgon får jag nog ett svar". Och ungefär såhär fortsätter mina dagar.

Jag känner mig vilsen. Jag vill ha ett mål. Jag vill veta vad jag vill göra med mitt liv. Tänk vad smidigt om någon kunde bestämma åt mig? Jag vill så mycket, men mest av allt vill jag nog uppleva något nytt. Rutiner är farliga. "Vardagen" är något som skrämmer mig något fruktansvärt i dagsläget. Jag vill kunna älska min vardag. Jag vill njuta av varje sekund jag lever, av varje steg jag tar! Och ibland gör jag det.. men bara ibland.