Hemma igen.

Ja då var man hemma i lilla Forserum igen, ska man skratta eller gråta åt det? Jag vet faktiskt inte, men jag var i vilket fall som helst ganska nöjd när mor började laga mat så fort man stängt dörren bakom sig. Vilken lyx liksom! Vi tog en snabbis förbi kusinerna också, mina släktingar från Uppsala är ju här nere nu också så det var ett j*vla liv rent ut sagt! ungar överallt, gapandes och klängandes. Men så är dom ju så söta också! Eftersom Liam numera kallar mig Pumba och skriker det överallt så högt han bara kan, så har jag döpt honom till Timon, och skriker det så högt jag kan var vi än är. Vilket radarpar vi är liksom! ingen kan sätta emot Timon & Pumba.

Även idag blev jag besviken på tågtrafiken i dethär landet, då mitt ena tåg var ersatt med buss och jag riskerade att missa nästa tåg. Men jag är också väldigt imponerad över SJ:s agerande och ger dem ett stort + för att de valde att sätta mig på ett tidigare tåg istället för att chansa. well done!

nu ska jag förbereda mig på att få en chock. dags att ta fram bankdosan och logga in för att inse att krisen är ett faktum. Tur att jag ska ringa och tjata till mig resten av min lön ikväll!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0